Sporlös...

Varit ute ett tag men nu e jag tebax! Har gjort slut på Guran, han blev jobbig med sitt tjat om levande föda, och fick spel när jag åt akvariefiskarna. Fattar inte varför, de var ju vid liv! Sprallade som bara den i magen, men smakade inget vidare, sumpigt och mycket ben.

Nej nu kör jag på frihand utan honom. Äter både levande och död mat, mina kanelbullar blev döbakade, men goda, jag åt upp alihop! Annars rinner livet på, kollade på nån serie om husmödrar precis. Lustiga människor, aldrig går de på toa, fast de dricker hela tiden, märkligt. Och de har så mycket för sig, bråkar, och vänsterprasslar, aldrig att de byter recept eller spelar TP. Som vanliga husmödrar gör. Nu tittar jag på några galna engelsmän som ska köra bil till Nordpolen, tokigt, men intressant, de fick se isbjörnar. Det har jag bara sett på Zoo, på skolresan i sexan, minns inte så mycket av det mer än att de var vita, eller smutsigt vita.

Nej nu ska jag sova, en dag i morron oxå. Simma lugn.

BB




Kommentarer
Postat av: Fettuchini

Jag blir lite nervös när du gjort slut på Guran. Åt du upp honom oxå? Guran och firrarna i magen, inte konstigt att det sprallade och kändes sumpigt. Kanske både många och långa ben...? Öfff...

BB, jag vill inte pussa på dig om du mumsat i dig Guran, bara så att du vet. Och det är nog inte rätt att äta upp Guranar, det kan kanske till och med vara straffbart. Och fast han inte klagar nu, så tror jag att han inte är så himla glad för det, han heller. Dax för bot, bättring och vomering?

2008-10-08 @ 13:46:15
Postat av: Belly the hot Butt

Fettu lilla, jag gjorde slut med Guran, inte slut på, ett litet språkligt misstag bara. Och fiskarna var levande föda som han rekommenderat mig att äta, levande föda alltså.

2008-10-08 @ 22:02:31
Postat av: Fettuchini

Ahaaaa....tänkte att Guran oxå var levande föda och att du slök honom i förbifarten. Känner mig lite lättad nu, måste erkännas.

2008-10-09 @ 08:53:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0